Son, where you wanna go?
Hösten är här och vintern närmar sig med stormsteg. Jag som verkligen gillar både hösten och vintern. Regnet, vem älskar inte att ut och gå när regnet piskar en i ansiktet och myskänslan för hur det känns när man får komma in och värma sig med ett hett bad.. Och glöm inte bort att hålla någon nära och sno en kyss i ösregnet, kan vara det bästa som finns.. Och skippa paraplyet!
Och vintern, när man äntligen får plocka fram sin barnsliga sida, ha snöbollskrig och åka pulkrace.. Gå ut på morgonen och känna hur det verkligen sticker av kyla i näsan. Att putta ner någon läcker i en snöhög och mys till det!
För det är egentligen vad hösten och vintern handlar om. Att hitta själsro och bara ta det lugnt. Bästa årstiden för att mysa och ragga. Så det kvittar om man spelar solo eller dubbel..
Varför skriver jag just om detta nu då? Jo, jag planerar att lämna denna underbara tid. Åka till soligare breddgrader. Jag planerar våren. Och den infinner sig inte i Svearike. Den kommer, om allt vill sig, upplevas i Australien, i Asien, i Sydamerika. Jag vill verkligen att jag ska ta tag i det på allvar. Jag vill åka och lära mig surfa, volontärarbeta, njuta och lära känna vem jag faktiskt är. Jag behöver det. Ge mig det!
Musik som stimulerar både drömmar och myskänsla blir just idag Rasmus Kellermans solodebut The 24th. Tidigare sångaren i Tiger Lou. Hans album är fantastikst. Ja, jag vet att jag använder det ordet flitigt, men jag gör det bara om det verkligen berör. Albumet har 11 spår, varav varje är unikt. Jag älskar det bisarra i Woodlands. Det iskalla i Now Hush. Samt det ärliga och påtagliga i samtliga spår.
Rasmus Kellerman spelar på Debaser i höst, kommer bli en vacker stund. Ta en stund och njut av hans sårbarhet.
Dream on..
Love M.
When we fall, and we fall - You will know
Sitter uppe och kan inte sova. Nerverna spelar antagligen sin roll. Ska iaf bli riktigt kul att äntligen komma iväg pappa och vi. Bara synd att mitt spotify fuckat och att sladden till telen är spårlöst borta. Men vad gör det när det går kasedans på tyska hela vägen? ; ) Jag kanske till och med drar till med att nynna ett tag. Haha.
Nu den senaste tiden ikväll har jag lyssnat mycket på The Kin. Deras album Upside är så jäkla skönt. Orden beskriver så mycket. Tvekan, tro, hopp, förtvivlan och inte minst kärlek. Men de kan också beskriva den svåra kärleken. Det hårda. Åh. Vackert.
Now that we found that it’s over
Don’t dream this is over
Believe this is real, you and I
The truth becomes louder and clearer
With space we’ve come nearer
And all that was real reignites
Between you and I.
(Bara ett utdrag ur "You and I", men eftersom alla är lika bra och vackra så kolla in alla deras låtar från albumet och avgör själv - http://thekin.com/lyrics/lyrics_theupside.html. Jag kan faktiskt inte utse bara en favorit, ännu iaf..)
Japp, det var alles för mig i afton. Kolla in Kin på myspace eller på spotify, jag tror inte ni blir besvikna. Bäst passar de som nu, en natt du inte kan sova. Eller en eftermiddag på balkongen.
Auf wiedersen
Love M.
We go blind when we've needed to see..
En dag som denna har jag svårt att välja vilken musik som är mest passande. Jag kan sätta på partyplattor och bara låtsas som att allt är bra och världen är en bra plats. Bara dansa, glömma tänka och bara vara. Eller kan jag sätta på de hårdaste skivorna jag har. Höra skriken och släppa taget. Bara låta musiken göra jobbet och slåss med ångesten. Eller kan jag sätta på de plattor som går lite för sakta, gör lite för ont och är lite för ärliga. Jag kan inte bestämma mig. Åh. Att det kan vara så svårt. Och nej, det går absolut inte att blanda de tre smakerna. Jag har inte ketchup till min glass. Musiken kan heller inte blandas på ett så vulgärt vis. Jag vet jag har speciella idéer. Hrm. Undrar vad det ska bli idag..
Just nu svider det lite. Damien Rice är på och hans röst är så nära att det känns som han faktiskt känner mig. Och ja, idag är det lurarna som gäller. Musiken upplevs bäst så. I alla fall enligt mig. Ett par bra lurar fixar känslan och jag kan lyssna exakt så högt som jag själv vill. Och nu menar jag även när man sitter hemma i soffan. Prova. Det kommer ge dig en helt ny upplevelse. Nya känslor. Och varför inte sätta på Damien Rice du med? Tror det blir hans röst som spelas hes idag.
Vi hörs.
Love M.
I'm in too deep..
Igår var jag ett hårstrå från att tappa allt. ALLT.
Eels - I need some sleep.
Damien Rice - 9 crimes.
Ibland gör musiken talet åt en.
Love M.
I hope this song brings you back to life..
Någon sommar sedan..
I'm back! Inspirationen är tillbaka. Nu har jag ägnat hela dagen åt att leta lite alternativa band, mycket indie på myspace. Kanonsida det faktiskt. Trodde inte det var så lätt att söka efter nya band där.. Sedan är det bara att kolla in på spotify så har man kirrat biffen..
Imorn åker jag till Stockholm och behöver därför all musik jag kan komma över.. Ny musik. Nya upptäckter. Med mycket att tänka på så kan musiken göra underverk. Så som att jag idag lyssnade på några gamla skivor med Kent. Var ett bra tag sedan jag fördjupade mig så. Mycket minnen som rörs upp och hopp som tänds. Men Kent är alltid Kent. Idag ville jag hitta något mer. Något annat. Hrm..
Så vad har jag då hittat? Svårt att säga. Hur mycket mussik som helst. Men har inte hunnit ta in allt och har svårt att begränsa eller ge klara riktlinjer.. Men mycket chill, mycket känslor.
Josh Ritter hittade jag precis och har än så länge inte hört något snedsteg.. Jäkligt skön musik som passar de flesta tillfällen.. Mjuk, skör och fint spel men smarta texter. Melike.
Seabird lockades jag att lyssna på eftersom namnet var sjukt ballt. Och musiken gjorde mig inte besviken.. Falling for you är den som gått på repeat flest gånger.. Sjukt fin.
Eels fortsätter på ett lika vackert sätt.
Listan kan göras lång. Dessa var de jag senast kollade in.
Check 'em out : )
Love M
When the violence causes silence..
Hrm, det har blivit många låttips på sistonne, får se till att hitta någon konsert att gå på snart för att byta ämne.. Men ekonomin som student tillåter inte allt för många konserter och senast unnade jag mig Josh Rouse. Nu laddar jag för att hitta någon riktigt skön rockkonsert.. Var ett bra tag sedan man stod längst framme och slogs om att nå trummpinnen eller plektrumet.. Tills jag hittar den perfekta konserten får jag nöja mig med att skrämma slaget på grannarna med de bästa banden på högsta volym hemma istället.. Ibland kan det funka lika bra..
Om två veckor ska jag till Amsterdam med nio andra, det är Queensday och galen utefest i fyra dagar. Det kommer bli magiskt. Det har börjat släppas ut lite info om vilka som kommer vara där och spela, med det just nu största namnet Tiesto. ( Såg han i Barcelona i fjol under festivalen BarcelonaWeek i augusti och blev inte besviken kan jag lova. ) I Amsterdam hoppas jag han levererar på lika sätt.. Så jag varnar för att jag troligtvis kan blilite tjatig om kommande artister och shower i Amsterdam..
För övrigt står stud på schemat idag, slappat alldeles för länge med en bunt uppgifter som ska in idag. Dessutom sista dagen att söka till nya kurser och program, samt det dära jobbet jag vill ha.. Hrm, mycket att göra som kräver full fokus.. Då krävs det rätt musik och citronvatten.. Tänkte dela med mig av mina favoriter att plugga till.. Beroende på humör såklart, ibland funkar hårdrock bäst, andra dagar partymusik, men det vanligaste är alla lugna och enkla spåren. Vem visste att indiskloungemusik kan vara det bästa att fokusera till? Eller gamla bardomsfavoriter med enkla texter?
Den första och bästa musiken att studa till är Karsh Kale. Den indiska loungemusiken med spår som varar en evighet och diskreta sånger och lena instrument. Jag fastnade för Karsh Kale när det av en slump fanns med ett spår av dem med bland vistas exempelmusikalbum.. Efter det har jag hört allt mer och mer om dem. Blandannat ett sammarbete med bla Norah Jones. Karsh Kale – Milan är ett bra exempel på vilken musik de har. Men leta dig igenom även de andra albumen, enormt lugnande musik.
Ett helt annat band som också har något album bakom sig med bra låtar att studa till är Weeping Willows.. Ett svenskt band alltså.. Men här får man solla lite mer, finns några spår som inte alls går ihop med konsentration.. Men i stort och mycket ett lätt band att ha i bakgrunden som kurslitteraturen gås igenom..
Som ett tredje exempel på enkla band som producerar studvänlig musik är The Cranberries . Här snackar vi barndomsminnen, vem har inte gått och galt ut The Cranberries – Zombie? Sortering bland deras album krävs, men det är stilen de har som lockar mig.
Tre band, tre relativt olika men ändå lika med det sköna soundet som iaf funkar att studa till för mig.. Dessutom finns det både fler artister och enskilda låtar som är utmärkta att studa till. ( Imogen Heap, Norah Jones och Melissa Horn ) Men dessa får räcka för idag, nu är det dags att börja på allvar. Först en kopp kaffe bara..
Let's play.
Love M.
Together we done so much fun shit in our days..
Bakfylla, ljuva känsla..
Inga kommentarer utan tänkte bara lägga upp lite sköna bakfyllelåtar..
* HOFFMAESTRO – So You Do [Slimi Jimi Bubby Boy]
* Alexi Murdoch – Breathe
* Enigma – Return To Innocence
* Regina Spektor – The Call
* Maria Mena – Sorry
* Joseph Arthur – In The Sun och Joseph Arthur – Honey And The Moon - Radio Edit
* Imogen Heap – Hide And Seek
* Moby – Porcelain
* Keane – Walnut Tree
* Foo Fighters – Friend Of A Friend
Love M.
All around me are familiar faces..
Skallabank, dunkande tumme och mardrömmar gjorde att natten tog slut vid fyra i morse. Efter en timmes försök till att somna om blev det till att öppna upp spotify och leta efter chill musik.
Blivit mycket chill på sistonne, däribland en konsert i Malmö med Josh Rouse. Det känns helt enkelt bäst just nu. Framtiden håller på att planeras och stora resor är påväg. - Eller så beror det på att klockan är halv sex en söndag och jag inte vill göra grannarna allt för sura med hives på hög volym..
Konserten med Josh Rouse var en ny upplevelse för mig, det var känsligt och berörande. Skönt och tryggt. Rouse hade jag inte hört något från innan jag blev tillfrågad att följa med till konserten. Det var först på tåget ner som jag kom i kontakt med hans musik. Min första förälskelse blev "It's the night time". Lyriken visade sig beskriva en komplex kärlek, om än olycklig så ändå hoppfull. "Quiet Town" påminner mig om en varm sommardag under en bilfärd på hög volym.. "Lemontree", "Come Back" och "Summertime" är två andra lättsamma, sköna favoriter. - Sedan finns det väldigt många fler, men dessa var de jag fick kontakt med redan innan konserten.
Vad kan jag mer rekomendera till sömlösa nätter och tidiga mornar?
Band of Horses har nästan bara släppt enormt fina och vackra låtar, "The Funeral" är min favorit. Men ta även en titt genom deras övriga bidrag..
The Magic Numbers snöade jag in på för ett antal år sedan och lyckades nästan med att spela sönder deras skivor, men "Wheels on fire" och "All I see" lyckades överleva och berör ömt.
Alexi Murdoch är en kille jag kom över när jag gick över musiken till oc.. Han släppte en skiva så sent som i fjol. "Orange Sky" var spåret från oc och det beskriver bra hans musik. Jag har dock inte kommit fram till om det är hans starkaste kort eller ej..
Imogen Heap är vackert. Det räcker för att förklara musiken. Lyssna på "Hide and seek" så förstår du..
Nu blev det några få tips på band och snubbar iaf.. Men det finns så oerhört mycket mer chill musik som bara väntar på att upptäckas. Tänkte skriva ett inlägg om de svenska artisterna som också de skapar magi. Kommer när det kommer.
Men jag lovar, nu har jag inspiration, nu börjar jag på allvar.
Have fun,
Love M.
I bet you laugh..
"at the thought of me thinking for myself.."
För mig är musik inte bara något i lurarna när jag behöver stänga av omvärlden. Musik för mig är en känsla, en del av mig. Detta säger jag dock utan att varken kunna sjunga eller spela något instrument. Men känslan jag får av att höra en riktigt bra låt är svår att beskriva med ord. Jag ser äventyr, kreativitet, hopp och kärlek.
Jag vet inte vem jag är eller vad jag vill arbeta med resten av mitt liv. Jag önskar att jag vore född med konstnärligt blod, friheten att resa runt i världen, se vackra ting, avbilda dem och sedan få visa dem på någon utställning för en massa olika människor. Jag vill bara iväg, resa på tu man hand och upptäcka världen som den är. Jag vill leva i olika kulturer, se och känna det vackra och arbeta med det som kräver en förändring. Tänk att få vara med och förändra och utveckla, att göra skillnad för någons liv. Men hur kommer man dit? Hur ska man kunna leva på det viset? Musiken hjälper mig, ger mig hopp. Men snart är det dags att göra mitt val. Åt vilket håll ska jag gå, vem ska jag bli?
Låtar som ger hopp, som ger rysningar och lockar fram leende och eftertänktsamhet finns i oändlighet. Några exempel att börja med är The Cinematic Orchestra – To Build A Home - Radio Version , Regina Spektor – Samson , Keane – A Bad Dream , Band of Horses – The Funeral , Breaking Benjamin – Rain , Coldplay – The Scientist , Imogen Heap – Hide And Seek För att nämna några få.
Hoppas ni vem ni är idag eller tar dagen till att känna efter.
I know i will.
Love M.